Fredag

Jag har verkligen ingenting att skriva. Så jag hoppade bara in här för att säga hej! Och att jag återkommer när jag inte har så dålig fantasi. Tills dess får ni njuta av en bild av mig som gungar. Bara för att jag älskar att vara barnslig ibland.

Fönstertvätt och törnetaggar

Innan jag hade jobb, när jag var rastlös, brukade jag ladda ner ett point-and-click-spel, blåsa liv i World of Warcraft eller bara titta på någon dålig sitcom på tv. Nu, när jag är van att vara igång, så diskar jag, dammsuger, bäddar. Idag var jag extra rastlös så jag beslöt mig för att tvätta fönster. I alla fall i köket. Både på in och utsidan. Det är ändå 8 stora rutor så jag tänkte att det var en bra start i alla fall. Plus badrummet. Fyra rutor till. Efter att ha pluggat in hörlurarna började jag putsa och det gick skitbra. Till en början. Problemen kom när jag skulle ta utsidan. Eftersom vi har fyra innekatter så kan man ju inte bara slänga upp fönstret på vid gavel och putsa, om man inte har lust att gå på kattjakt efteråt, så det var bara att gå ut. Men eftersom jag var så varm från att ha putsat på insidan så var det helt okej att gå ut.
Jag hade bara glömt hur högt fönsterna satt. Så jag hämtade en trädgårdsstol och ställde mig på. Saken med dem är att de går att gunga på, de har alltså inte fyra stadiga ben. Det började med att jag gungade fast mig i törnetaggarna i busken som jag hade glömt ockuperar utsidan av köksfönstret. Jag trasslade inte bara in mig en gång, eller två, utan säkert tio gånger. Till sist trasslade jag in håret när jag böjde mig ner för att ta upp trasan. Så jag stod där med håret i busken och lite tafatt undrande vad jag skulle göra. Till sist tog jag mig loss och jag har 12 rena fönsterrutor som tack.

Oh Crash Bandicoot how I’ve missed thee.

Vi spelade alltid alltid alltid det här spelet när vi var små. Sen kom Calle nerspringande för trappan en dag och visade att det gick att köpa till hans Playstation Vita. Så de senaste dagarna har jag suttit och återlevt barndommens speldagar.

Jag får till och med samma känsla när man måste ta alla lådor och inte får dö. Jag får fortfarande hjärtklappning och svettiga handflator. 

I love geeks

Min favorit t-shirt har varit borta ett stycke tid. Ett år om man ska vara petig. Och är det inte lustigt att när man letar efter något annat så dyker en annan sak upp som man också letat efter länge? Jag rotade i tvättstugan efter en bikinidel, och längst ner i klädhögen prydligt ihopvikt låg min t-shirt. Jag har bara en sak att säga. Yay!

Öl med risgrynsgröt eller leverpastej med ketchup?

Jag har alltid gillat danskar. Jag blev förälskad i dem redan när jag var liten och hyrde stuga på Danmarks västkust.
Något dock jag aldrig förstått är deras matvanor. Det mesta är gott, men sedan finns det de här blandningarna som får mina tarmar att vrida sig ett halvt varv.
Vad sägs om risgrynsgröt med öl?
Eller leverpastejsmörgås med några strängar ketchup?

Första gången Mads och jag skulle äta gröt tillsammans (nån gång runt någon jul, vi kände oss extra juliga den kvällen) trodde jag han skojade när han frågade vad jag ville dricka till.
Jag: Eh, mjölk?
Mads: Mjölk?! Vad äckligt!
Jag: Ehe, okej… Vad ska man ha till då?
Mads: Öl såklart!

Det var just det där ”såklart” som jag reagerade lite extra på. Vadå såklart?!
Men nej. Han skojade inte. Han knäppte upp en öl medan jag förskräckt tittade på och trotsigt hällde mjölk på min gröt. Och vet ni vad? Alla danskar Mads berättar för tycker att vi är äckliga som har mjölk på gröten. För i Danmark är det så självklart att det ska vara öl.

Och idag upptäckte jag att Mads har ketchup på leverpastej. Han uppmanade mig att prova, men jag tycker att ”aldrig i livet” borde räcka livet ut. Nu vet jag inte om alla danskar har det, men det skulle ju inte förvåna mig särskilt. Inte efter att ha ätit deras berömda ”rød pølse” eller flott på grovmalen leverpastej.

(här googlade jag upp för att fram bra bilder på det jag just skrivit. Fanns varken öl och gröt eller leverpastej med ketchup. Ha! Då är det inte bara jag som tycker det är märkligt.)

Fast vem är jag att döma, det finns säkert flera saker vi äter som danskarna får kräkreflexer av.

Laddar upp en bild på nåt gott så vi får ur bilderna ur huvudet.

Otäcka ljud och nallekorv

Igår när jag hade lagt mig började jag höra så underliga ljud inifrån väggen precis bredvid sängen. Det lät ibland som det krafsade och ibland nästan som en dov harkling. Nu springer jag ju inte skrikande ut ur rummet, viftande med armarna samtidigt som jag stammar fram ”S-s-s-s-spöke” så fort jag hör något, men det är ju alltid olustigt med ett kontinuerligt ljud som man inte kan lokalisera exakt vart det kommer ifrån eller vad det är för nåt. Mads sov som en gris bredvid mig och jag hade ingen lust att väcka honom när han ska upp och jobba. Som tur är vaknade han till och jag tog tillfället i akt att fråga om han hörde det. Hans respons var att han lyssnade med ett halvt öra och ryckte sen på axlarna.
”Vad konstigt det låter.” och föll i en drömlös sömn igen.
Samtidigt som detta händer råkar jag knäppa igång Calles trailer till spelet på telefonen och en creepy barnröst börjar sjunga ”Beneath the weeping willow” från mina händer. Efter adrenalinkicken lagt sig och jag lyckats stänga av den, somnade jag mot all förmodan. Ljudet var borta i morse men jag undrar vad det var. En råtta? En gren mot sidan av huset? Nåja, creepy var det i alla fall.

Okej då. Mads sa nyss att det var hans popcornhour. Alltså hans mediacenter som han uppenbarligen tyckte hörde hemma på mitt skrivbord bredvid sängen. Nej, jag sitter tydligen inte där ofta nog för att se att det har tillkommit något.
Mvh /Besviken att det trots allt inte var ett spöke.

Nu ska jag ta mig lite lunch. Sen lunch. En smörgås med nallekorv får det bli.

Beneath the weeping willow

Alltså, jag är så sjukt stolt storasyster. Calle har just lanserat sitt spel (Haunted Investigations) och här är nya trailern. Sprid till alla ni vet gillar skräckspel. De kommer älska det, jag lovar!

Tror jag kan ha skrivit det här förut men när jag spelade det första gången så kastade jag musen åt helskotta och täckte för ansiktet med händerna. I’m gonna make a kick-ass ghost hunter.

Buru

Buru, Dingonek, Emela-ntouka, Kongamato och Minhocão. Kan någon gissa vad det är? Den som svarar rätt vinner en soffa som kommer på posten.

Idag har jag tillbringat min tid med att diska (diskmaskinen har lagt av, startar inte. Jag ska aldrig mer klaga på att det är jobbigt att plocka ur diskmaskinen. Ever.), lyssna på shake-ass musik och dansat i köket (tur att Mads jobbar och lillebror sitter på sitt rum. Pinsamt liksom), och läst ett otaligt antal artiklar på min nya favorithemsida.

Inget speciellt med andra ord. Men jag bloggar ändå, skam den som ger sig.

Tänkte att ni ville se min nya dator förresten. Love it. Svinnöjd.

Tadaa!

Gjorde om bloggen lite. Vet inte hur länge jag står ut med den men jag hade tröttnat på det rosa, gulligull (eller fjollifjoll, har inte bestämt mig än), och körde på lite mera min stil istället. Orkade inte klippa ihop bilder i PS som jag inte ens hur man gör eller be min karl göra det åt mig med tanke på att han inte har tid. Det får duga så länge.

På tal om fjollifjoll så hittade jag en helt fantastisk tavla på en av sommarens slottsturer. Undrar om han bara posade så eller om det var hans riktiga stil. Tänkte jag skulle göra ett försök att härma. 

Fullkomligt ledbruten

Säga vad man vill om städning, men vältränad blir man i alla fall. Både ryggen och armarna. Säkert resten också men de är de enda delarna jag känner det i.

Som ni kanske listat ut så fick jag städa ett par dagar efter min första omgång igen. Känner mig som en snigel dock. När de andra städat två-tre rum har jag städat ett. Max ett och ett halvt. Och gissa vad? Jag klämde tummen igen. På samma sätt, på exakt samma ställe. Plus att jag rev upp ett sår på lillfingret som vägrade sluta blöda på två timmar. Okej okej. Det ser inte illa ut. Men det gjorde ont ska ni veta! Kunde inte böja på lillfingret på hela dagen utan att det började blöda igen. Ouch.

Annars händer inte mycket. Spenderar dagarna mest med att sitta och försöka vara tyst med tanke på att Mads jobbar hemifrån. Nördar Big Bang Theory som jag snart är klar med. Tittar på spökvideor och annat läskigt som resulterar i att jag knappt vågar gå på toaletten själv. I dagsljus. Dessutom köper jag fler skal till min iPhone än vad jag hinner använda. Ebay is the shit.

Har dock fått en del pass i oktober som tur är, så jag inte blir helt sysslolös! Saknar att dra på mig kostymen och stå och vara tjusig bakom en receptionsdisk.